Studenten va awesom, samanfattningsvis. Dagen börja halv 5 med att vakna och sedan vid halv 7 vara i stan och entar Drotz altan för att avnjuta champangefrukost. Drog oss sedan vidare till skolan där vi anslöt oss i matsalen och åt lite frukost och tog sedan vår klassstudentbild. Dock var det en orkan som härja ut så var lite knöligt med allt hår på huvet som ständigt ville hamna i ansiktet. Fick sedan våra betyg i aulan varpå vi gick till a-hallen där alla föräldrar vänta och där själva cermonin skulle äga rum. Det är beundrandsvärt hur de som höll tal kunde tala i ett så jämnt tonläge, inte den minsta antydan till energi eller angagemang i rösten. Fick ett stipendie av Sörmlands grafiska till min stora förvåning. Vet inte varför jag fick det och någon motivering fanns ej med så jag står i ovishet. Snart på öppnades även dörrarna till gräsmattan och vi fick lämna skolan för sista gången. Fick en sandstrand i ökat eller nått för tårarna börja forsa. Väl ute hade jag tämliga problem med att finna mitt plakat. Tacka gud för mobiltelefoner. Fann dem sedan och till mitt stora förfär hade jag fått två plakat. Det ena sak vi inte tala om, tack syster för den. När vi väl skulle åka flak tänkte vi att det är bäst att räkna så vi verkligen är alla 19, vore dumt att glömma någon. Vi räkna till 18 och grunnade på vem den saknade kunde tänkas vara. Det var Felicia. Hon svarar inte på mobilen och vi såg inte till henne och det var hög tid att börja röra på sig. Tillsist får vi se henne gå över gräsmattan med en ask pommesfrittes i handen. Hon var hungrig och hade gått till sporthallen och inhandlat det och inte reflekterat över att det var dags att åka, haha. Flakåk var iaf sjuuuukt skoj. Trede gången jag åker flak, fast den här gången var det jag som var studenten, outstanding. Väl hemma väntade släkt och vänner och det var bara att le, äta, öppna paket och va lycklig.

Kvällen fortsatte hos Robin med förfest. Började med att Danijela satte oss på en stol tsm som inte riktigt var anpassad för vår tyngd och gräsmattan fick dämpa vårt fall. Hände även Felicia en liten stund senare. Drog sedan vidare till Safiren där det var studentfest, inte dåligt alls. Cissi och jag hade sedan sleepover hos Felicia i hennes soffa, myspys.

Idag har man ångest.