Fred och kärlek 2010

Imorgon åker Viran Fröberg, Olivia Candell, Mika Nitz Petersson, Cissi Strand & Fanny Strand till Peace and Love i sköna Borlänge. En favorit i repris sen det lyckade 2009. I år får vi vissa bortfall från tidigare deltagare men också påökt av bl.a Helen Österberg. Mycket bra.

Idag införskaffade vi diverse saker som kan komma att underlätta en vecka i tält så som våtservetter, chips, tandborste och batterier. Sen imorgon, omkring 10-11 börjar vår road trip. Tur man kör som en gud. Jag är mycket optimistisk inför detta arrangemang. Måste bara packa klart..

Lyckades också ikväll tvätta en tampong i tvättmaskinen. Kan till mitt försvar säga att jag inte hade en susning om dess lokalisering. Det hela resultera iaf i en hel maskin med svarta kläder fick vackra vita tussar över sig som jag kommer få äran att rolla bort imorgon innan avfärd. Har ju säkert inge bättre för mig då så spelar ju ingen roll.

Har man inte hört från mig senast tisdag nästa vecka så sprang jag bort mig.


Sumerlöv

"Sommarlov" - något i min stil. Dock inte när jag blir rastlös, sker kontinuerligt. Väntar nu enbart på att få komma iväg och spendera sommaren på annan ort. Drygt en vecka kvar till Peace and Love, känns som en tröst. Sen efter det bara två veckor kvar till Italien och efter det hem en dag och sen en månad på Kos. Nu känns det lite bättre.

Ska snart iväg till Eskilstuna med Cissi då vi i går upptäckte att vårt tält drabbats av mögel. Där rök ytterligare en förmögenhet. Ett par nya skor skulle också göra sig, men det lär inte hända. Typiskt. Får hoppas på hembakt pizza ikväll istället tsm med bl.a. den där Viran. Vi bryr oss nämligen inte om beach2010.

Och vem röstar tant på?


Något om studenten

Studenten va awesom, samanfattningsvis. Dagen börja halv 5 med att vakna och sedan vid halv 7 vara i stan och entar Drotz altan för att avnjuta champangefrukost. Drog oss sedan vidare till skolan där vi anslöt oss i matsalen och åt lite frukost och tog sedan vår klassstudentbild. Dock var det en orkan som härja ut så var lite knöligt med allt hår på huvet som ständigt ville hamna i ansiktet. Fick sedan våra betyg i aulan varpå vi gick till a-hallen där alla föräldrar vänta och där själva cermonin skulle äga rum. Det är beundrandsvärt hur de som höll tal kunde tala i ett så jämnt tonläge, inte den minsta antydan till energi eller angagemang i rösten. Fick ett stipendie av Sörmlands grafiska till min stora förvåning. Vet inte varför jag fick det och någon motivering fanns ej med så jag står i ovishet. Snart på öppnades även dörrarna till gräsmattan och vi fick lämna skolan för sista gången. Fick en sandstrand i ökat eller nått för tårarna börja forsa. Väl ute hade jag tämliga problem med att finna mitt plakat. Tacka gud för mobiltelefoner. Fann dem sedan och till mitt stora förfär hade jag fått två plakat. Det ena sak vi inte tala om, tack syster för den. När vi väl skulle åka flak tänkte vi att det är bäst att räkna så vi verkligen är alla 19, vore dumt att glömma någon. Vi räkna till 18 och grunnade på vem den saknade kunde tänkas vara. Det var Felicia. Hon svarar inte på mobilen och vi såg inte till henne och det var hög tid att börja röra på sig. Tillsist får vi se henne gå över gräsmattan med en ask pommesfrittes i handen. Hon var hungrig och hade gått till sporthallen och inhandlat det och inte reflekterat över att det var dags att åka, haha. Flakåk var iaf sjuuuukt skoj. Trede gången jag åker flak, fast den här gången var det jag som var studenten, outstanding. Väl hemma väntade släkt och vänner och det var bara att le, äta, öppna paket och va lycklig.

Kvällen fortsatte hos Robin med förfest. Började med att Danijela satte oss på en stol tsm som inte riktigt var anpassad för vår tyngd och gräsmattan fick dämpa vårt fall. Hände även Felicia en liten stund senare. Drog sedan vidare till Safiren där det var studentfest, inte dåligt alls. Cissi och jag hade sedan sleepover hos Felicia i hennes soffa, myspys.

Idag har man ångest.




Tårta. Någon?

Imorgon är det någon som tar studenten. Skulle kunna vara jag, vilken grej. Igår var jag, Danijela, Simi och Erika en sväng till Norrköping för att fira med deras student lite, trodde vi i alla fall. Börja fint med att när Erika och jag ska åka taxi till dit där de övriga två befann sig hörde chaffören fel adress och åkte till andra sidan stan. Så där stod vi och bara, det här kan inte va rätt. Så när vi insåg problemet fick taxiföraren gott plocka in oss i bilen igen och ta oss tvärs över stan till dit vi egentligen skulle. Smidigt. Sen tänkte vi att kl 22 var en bra tid att bege sig till Otten och Hugo. Det var tämligen en dålig tid. Eller hade nog inte spelat någon roll när vi kommit för det var så fruktandsvärt mycket folk. Jag och Erika stod i kö utanför Hugo i ca 3timmar innan vi omkring halv 1 gav upp och insåg att vi kommer inte komma in och då var det för sent att ställa sig i den lika långa kön till Otten där Danijela och Simi befan sig. Lyckligtvis kunde Göran komma till undsättning och hämta hem oss för vi orka inte vänta till 4 tåget. Spännande kväll.

Ikväll är det lövning av flaket som är högsta prioritet. Ska åka hem till Viran omkring sju och leka estetisk och se till att allt funkar och blir bra. I väntan på det gör jag syster sällskap då hon står på golvet och bakar min studenttårta. När vi bestämde att hon skulle göra det tyckte jag att 4 våningar lät lagom. Det kommer bli tårta över. Vi räkna på att det understa lagret kommer räcka till typ alla, och då finns det 3 våningar till, som lyckligtvis är mindre. Tur att vi inte fick för oss att använda hela ställningen, då hade det funnits ytterligare en våning som är sjukt stor, haha.

Om man inte hör av mig på någon vecka nu så är jag borttappad och förlorad.


Tror jag ska ta studenten

Det här med studenten gör mig nervös. Sitter och biter på naglarna stup i kvarten och funderar på vad som komma skall. Vilka kommer fly fältet direkt efter den 12e så man aldrig kommer få umgås med dem igen? Vart ska jag ta vägen? Vad ska jag hitta på med mitt liv. Feck. Cissi kom just och fråga hur det känns att aldrig mer få tillhöra en klass, en grupp, aldrig mer finnas i en skolkatalog, aldrig mer sitta och skratta vid datorerna i skolan eller göra pankakstårta i matsalen på Duveholm. Känner mig deprimerad, ärligt. Tycker ju om mitt liv som det är nu, det är trygt. Tycker inte om tanken på att i september kanske inte ha något vettigt liv. Kommer sitta i Julita och ha ångest.

Nog med ångest. Vill va glad! Därför bestämde sig Felicia och jag oss för att åka till Norrköping igår och träffa Erika och Cizzi och pöjkarna som bor där. Fick skjuts av Johan från Katrineholm vilket var ytterst snällt!! Mötte tjejerna och Erik väl framme och åkte till han och bytte om varpå vi träffa Calle, Chris och några till och drog till någon asstor park där några höga människor dansa runt till ljuv musik på gräset. Så himmla härligt. Och det är allt annat än vad man kan säga om ölen jag och Felicia drack, haha. Inte smarrismaskens. Vi drog sen till Hugo och öste loss. Har aldrig vart där mer än en onsdag då det inte var nått folk där alls. Det var folk där igår. Hur många vita mössor som helst som öste på alla dansgolven som vi inte var sena att medverka i. När kvällen var till fullo gick vi i sakta gemak hem till Calle där jag och Felle skulle sova och Erik, Cizzi och Erika begav sig hem till Erik. Var så sjukt varmt att sova tre personer i ett litet rum när luften utanför fönstret var lika varm som den inne i rummet.

Den här veckan kommer jag bo på Harrys om någon vill mig nått.

Penny Lane och min dag

Idag gjorde Ellen och jag ytterligare ett ärligt försök att ta årets första bad. På en skala från 1 till 2 skulle jag säga att vi förtjänar en 1a med plus i kanten för gott försök. Knäna blev i alla fall uppfriskade.

Ikväll blir det myspys på stadsparkens pizzeria med Cissi, Clara, Helen och Felicia och förhoppningsvis några själar till. Köpte en bikini idag som jag inte ämnar vilja kuna bära sen så det passar utmärkt. Sen lär det bli en sväng och kolla om hotell och restaurangfolket sköter sig hemma hos Cizzi och kanske se om Lilla krog står kvar. Sånt man inte riktigt vet.

Imorgon ska här säljas munkar vid Torgbodarna i Julita som har blitt lite av en tradition för lillasyster och mig. Så ska upp vid åtta imorgon bitti och packetera 8oo äpple och vaniljmunkar i påsar. Sköj sköj. 

Älskar Viran för att hon köpt en bergsprängare som man kan lyssna på gamla kasetter med Beatles- och Rolling Stones hits på från 1982. Gårdagens studenttältning vid bågskytteplan och dagens skoldag blev verkligen förgylld tack vare detta.  


Penny Lane is in my ears and in my eyes
There beneath the blue suburban skies
I sit, and meanwhile back



Lööööv.

Vitt vin och Silja

Mitt huvud är inte intakt. Bihålorna trilskas, halsen guggar sig och näsan lever sitt eget liv. Vad har jag gjort för att förtjäna detta kan man då spekulera i. Tror söndagens kryssning är boven i detta trama trotts att det sägs att havsluft ska göra en frisk. Motsägelsefullt.

Söndagen började med lite morsdagsfirande hos mormor och morfar som inkludera grillning och släktmyspys. Tog sen bilen till stan och mötte folk på stationen för att invänta tåget mot Stockholm och ytterligare en kryssning. Tyvärr var inte den här kryssningen lika intensiv som den förra, på tog för lite folk för att det skulle bli nöjsamt. Lite irroni också när man tänker att man ska på kryssning och träffa lite nytt folk, och vad händer? Halva Katrineholm är på samma platts vid samma tillfälle, haha. Träffa även folk från förra kryssningen som sprang runt i korridorerna och härja. Trivsamt. Måndagen blev ännu trevligare då Viran och jag träffa fyra gedigna karlar från Nyköping som drack rökig whisky och åt kanelbullar så länge de inte tävla om att spänna bröstmusklerna med oss.

Nu har jag tappat bort mina leopardsolglasögon också. Jävla oflyt helatin.


RSS 2.0