Partaj

Blev av med min bartendingoskuld i fredags då jag följde med till Danijelas jobb på Lion bar i Stockholm och tog platts bakom bardisken. Gick förhållandevis bra förutom att jag inte är van att hantera kassa medan jag fixar dricka. Gjorde lyckligtvis inga större misstag, ingen dog och jag sluta jobbet helskinnad. Sluta vid 1 och då kännde vi att gå hem inte va så kul så Danijela, Susanna, Karla och hennes kompis fortsatte turen till Solidaritet där karlas kille jobba. Blev kvar där tills de stängde vid 5 varpå vi fick skjuts hem. Hungriga som vi var stanna vi vid McDonalds och köpte mat som sedan olyckligtvis föll genom botten på papperspåsen och gödde asfalten väl hemma,istället för att vi kunde äta den. Som tur var klara sig burgarna som vi sedan förtärde hos systrarna Pavlica. Hade satt väckarklockan på 9 dagen efter då jag skulle ta tåget hem vid 10.36 eftersom jag skulle jobba på Kent-Arnes 50års fest på lördagkvällen. Det var inte roligt att gå upp. Speciellt inte när man inser att tåget är inställt så man ska få åka buss hem. Bussen är naturligtvis försenad så jag överväger ett annat tåg som ska ta 2timmar men när jag väl ska köpa biljett inser jag att jag bränt alla pengar på kortet och Cissi hinner inte överföra fören tåget gått. Springer ner till bussen igen som lyckligtvis inte gått eftersom den var 50minuter sen. Så istället för att komma hem vid 12 blev det halv 3 och skulle va på Gimmersta halv 4. Stress.

Var skapligt trött hela festen sen men det gick jätte bra att servera och stå i baren. Inte heller här kom någon till skada. Tror dock jag vart en oansvarig bartender som bjudigt överförfriskade människor ännu mer alkohol och inte tagit legg på de unga men va sjutton. Var mest jag och Julia som stod och servera dricka medan de andra turades om att hjälpa (mest va ivägen då de också börja dricka och det är inte lätt när personalen är berusad) oss.

Idag tog jag en välbehövlig sovmorgon och har inte stressat igenom dagen. Fick äran att skriva om Homeros å Cissis vägnar nu ikväll. Glad att man inte har läxor längre men det tycks ändå inte som man kan slippa ifrån det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0