fannystrand -

Roadtrip!

Åter i Newcastle efter en vecka på vägarna, fasiken va underbart det var att roadtripa! Men som sagt, att reseplanera var fullkomligt onödigt, redan första timmarna la vi undan planeringen och körde på improvisation.

Börja med att inte stanna i parker eller småstäder utan trampa gasen i botten och tog sikte mot Surfers Paradise för att få hela söndagen där. Det gick sådär, för när man trampar gasen i botten är det lätt att slita på däcken och få punktering mitt ute i ingenstans, i totalmörker och duggregn. Så fick bli en spontancamping i lastbilen som vi som tur var utrustat med madrasser, sovsäckar, vin och lufthål (som även fungerar som dusch vid regn..). Nästa morgon fick vi som tur va sikte på en gårt lite längre in i skogskanten som vi avla ett besök hos. De blev minst sagt förvånade när vi dök upp i pyamas vid ytterdörren kl 8 på morgonen och vädja om hjälp. Lyckligtvis bodde där ett fantastiskt par som bjöd på joucie, livshistorier och turistinfo medan de hjälpte oss ommöblera däcken på lastbilen så vi fick köra med 5 däck istället för 6, vilket skulle fungera tills vi fick tag på ett nytt.

På vägen upp mot Surfers Paradise gjorde vi ett antal stopp i små pitoreska byar, vingårdar, vattenfall och typ regnskogar. Vattenfallen och utsikten där var bland det mest fantastiska jag sätt, underbara natur! Dock gjorde regnskog skäl för sitt namn och blev skapligt blöta och kalla.

Resan fortsätter sedan upp till Surfers Paradise där vi parkerar precis vid stranden varpå vi kör raggardusch och går ut för att göra stan en söndagkväll. Efter et tag sluta vi upp på en bar där ett helt gäng brasilianare tagit över dansgolvet och börjat svänga sina lurviga, något man inte är sen att hänga på. Jäklar vilka höftrörelser de hade, man stod skapligt mycket i lä haha, men kul var det. Dagen efter vakna vi upp precis framför stranden och börja dagen med ett dopp, dusch och tansborstning mitt på playan. I dessa lägen får man inte va generad. Tog oss sedan ut på en sightsingtur i området och tog oss på eftermiddagen till ett vattenland i utkanten av stan. Dock regna det fortfarande lite men blöt som blöt. Usch va roligt det är med vattenland, vi sprang omkring som tre stora barn och åkte allt. På vägen hem fick vi se en skylt med Vaxmuseum som vi tänkte kunde va något utöver det vanliga att gå på. Så fick en guidad tur i skräckkammaren med massa avbilder på hur man tortera människor för i tiden, fick se massa kändisar, plus en av tre exemplar i världen av en egengjord avbild av Madame Tussauds.

Blev sen ytterligare en natt i Surfers Paradise innan vi börja resan upp mot Harvey Bay. Anlände till Paddys mamma tidig kväll där vi korka upp några flaskor vin och satt och diskutera livet tills vi slockna. Så underbart att sova i en normal säng efter att ha sovit på blöta madrasser i en lastbil i tre nätter. På onsdagen blev det mest att slöa, se sig omkrgin och bara låta bilen stå. På kvällen blev vi bjudna på middag hos Paddys bror och familj vilket också var trevligt, ett riktigt mål mat. Sov sedan över där och vakna denna gång upp precis framför en pool, inte heller illa pinkat. Så bestämde oss för att jobba på brännan.

Fredagen nalkas och jag och Katerina ska nu bege oss upp till Agnes Waters för dykning, surfin samt träffa Niklas och ha lite katrineholmsåterträff. Men så klart funkar inte biljäveln. Dagen innan hade Paddy bytt filter vilket lett till att luft kommit in i motorn, något som tydligen inte är så bra. Så i några tappra försök att åtgärda detta med hjälp av att pumpa, blåsa med munnen, ta till en lövblås, besvärat ex antal mekaniker, tycker tillslut en verkstad så synd om oss så de erbjuder sig att komma ut och hjälpa oss och ja, problemet löst. Dock kom vi iväg 5h senare än planerat men bättre sent än aldrig. Så tidig kväll rullar vi in på Hostlet där Niklas jobbar och kvällen är gjord. Så himmla roligt att komma upp dit, en helt annan livsstil än här nere i Newcastle. Nästa gång jag kommer till Australien blir det Queensland för hela slanten.

På lördagen är vi uppe i ottan för nu ska här dykas. Åker och köper lite välbehövlig frukost och beger oss sen till hamnen för att entra båten ut till Lady Musgrave som är en ö plus en vik som tillhör Stora Barriärrevet. Har aldrig vart med om så blått vatten, så vacker omgivning och så mycket exotiska fiskar. Jag börjar med att göra ett scubadiving-dyk medan Katerina utforskar ön. Vi var 6 personer i min grupp som körde ett bergsdyk på 10meter på revets utsida. Fanns så mycket skojiga fiskar att ta kort på att ibland fick de knacka på mig för att jag skulle följa efter gruppen istället för att på egen hand simma efter fiskarna med kameran i högsta hugg. Efter dyket så blev det lunch och efter det var det snorkling på egen hand vilket vi inte var sena med att sätt igång med. Så fort man kom i vattnet insåg man att under hela båten och bryggan vimla det av fiskar på närmare en halvmeter stora. Var bl.a. pirayor, någon svärdfiskliknande fisk och andra färgglada saker. Så himla coolt, försökte ta kort på dem alla, ber nu till gud att min undervattenskamera ska fungera och gå att framkalla. Efter dyken blev det hemfärd till Hostlet igen för att fira katerinas 21års dag med vin, beer-pong och goda vänners lag. Underbart avslut på dagen.

Nu kan man ju tro att vi skulle va totalt avdankade efter så många äventyr men nähe, sita dagen i Agnes Waters ska inte avläggas på att sova utan upp halv åtta för att boka surflektion. Medan vi väntar på bekräftelse från företaget kör vi ner till stranden för att äta frukost och njuta av utsikten. Medan vi sitter där kommer denna surfherre (skulle gissa 40-50år men då hyn ser ut som läder är det svårt att uppskatta) upp bredvid bilen och börjar snacka om hur han beundrar vår målade lastbil osv. Vi blir sen erbjudna frukost tsm med han och hans vän som står och grillar ägg och mackor på stranden, inte helt fel. Det visar sig sen att den grupplektionen vi tänkt köpa var ett skämt och inget att rekomendera så de erbjuder sig att lära oss privat istället. Hur bra är inte det? Några timmars privatlektion med ett surfproffs och hans gamla elev helt gratis istället för att betala för att va en stackare bland 20 andra med en lärare. Var så himmla roligt att surfa, jag tror jag hittat mitt kall i livet. Stod upp en längre tid på tredje försöket och efter det var det bara att tuta och köra. De plaska runt i vattnet bredvid och skrek "paddla", "stå", "vart tog du vägen" (när man försvann bland vågorna) och bara var allmänt trevliga. En så sjukt lyckad dag, både jag och Katerina stuttsa av glädje när vi insåg att vi surfat haha.

Sen var denna roadtrip till ända och det var bara att säga hejdå till Niklas, packa in sig i bilen och köra ner till Harvey Bay och plocka upp Paddy och sen börja köra neråt. Vid det här laget var man rätt så trött så fick bli en powernap i bilen på 6h innan vi kunde fortsätta. Efter 19h körtid var vi tillbaka i Newcastle igen.

Australien in my heart.